Vi är kvinnor genom blod, framförallt svett och tårar

Jag smet hem till mina föräldrar igår. Nosen var krasslig, men framförallt hade jag ont i kroppen. En mindre önskad effekt efter denna veckas utmaning: bikramyoga à 90 minuter fyra dagar i rad. Yogan är baserad på 26 rörelser som utförs i 38 graders värme. Jag har en tendens att tro att jag är bättre än vad jag är, eller som om jag vill imponera på mig själv. Eller instruktören. Nåväl, jag sträcker iallafall ut kroppen mer än vad den verkar klara av, så jag misstänker att det har lett till att alla leder är så uttänjda att kroppen bara gör ont. Jag vaknade mitt i natten mellan torsdag och fredag av att det gjorde ont. Inte som träningsvärk, utan bara ont. Överallt. Alvedonen fick börja verka innan jag blundade igen.

Men i detta inlägg är det inte bikramen i sig jag vill skriva om. Utan det är vi som står i salen. Majoriteten är kvinnor, det är max fyra killar av kanske 25 personer i salen. Alla kommer med olika bakgrund, över-, under- och medelklass. Yogafanatiker med batikkläder varvas med Mickan som följer den nya trenden. Men det är inte heller kvinnornas bakgrunder jag vill skriva om. Utan det är kropparna i salen. Det är riktiga kvinnokroppar.

Under övningarna ser man sig inte om. Man fokuserar på sig själv. Ser till att rörelserna utförs rätt för att få full effekt. Därför är det först innan och efter som man ser vilka man delar 90 minuter svett med. Vilka höfter, vader, magar och armar som alla pulserar tillsammans. För att klara av passet har alla shorts, snarare cykelbyxor och hotpants samt en mindre topp. Killarna har speedos eller något större. Ingen verkar bry sig eller orkar jämföra sig med någon annan. Vi är här för att tänja, vi undrar inte hur någon annan ser ut. Och framförallt, vi bryr oss inte. Jag tror att det är framförallt nyttigt att se riktiga kvinnors riktiga kroppar som endast är våra själar i köttförpackning. Önskar att alla provade bikramyoga från och med ni för mer än bara det fysiska välmåendet. Om vi mår bra innanför pannbenet först och börjar prioritera mer än bara slanka kroppar, då kommer nog den där kroppen tacka dig för att du låter dig vara den du är. 

Julia ElfgrenComment