PEPP-MÅNDAG!

Från career day:

"Efter två månader på Berghs hade jag fått reklam mer koncentrerat en rödaste saft. Klasskamrater namedroppade byråer och reklammänniskor. Föreläsarna pratade om kommunikation, content och strategi.  Jag förstod äntligen vad en key account manager var och att en insikt är att peka ut ett beteende som man aldrig fördjupat sig i. Det tog ytterligare fem månader att hitta sin plats i klassen, förstå vad man är extra bra på och vilka egenskaper man kan fortsätta utveckla nästa år. Men det kan inte alla."

idag hade jag utvecklingssamtal med Christopher. vi pratade om hur året känts, hur jag utvecklats, trivs i skolan och sköna spontana reflektioner om saker och ting i huset. det kändes bra och kul. jag och basse åt lunch med Kami och pratade om normer, beteenden och hur reklam inte vågar stå ut. jag hade sedan redovisning med min grupp. vi hade gjort en kampanj för happy pancake som var SUCCÉ! Min konceptidé, mycket copy som var mitt och åhhh det kändes så bra! klassisar kom fram efter och sa wow!

jag satt kvar en stund i skolan, mailade om ett arbetsprov och rullade hem. chillade, pratade i tele, åt tortellini och kollade på House of Cards. Sen gick jag ut och sprang och mötte en man i trappan på kungsagatan. vi sprang upp och ner två gånger tillsammans. jag tog tuben hem och på kvällen kom lilla kärleken. 

en sån här dag måste sparas i text! high 5 julia! <3

Det tog 8 månader

I dag åt jag lunch på Urban Deli Sveavägen med min kompis Steve som kommer och går. Jag berättade om projektet vi hade, och sa att jag verkligen verkligen trodde på min idé men orkar liksom inte kämpa för det ibland. Jag kanske är konflikträdd helt enkelt. Men han sa att jag måste börja skita i känslor om jag ska komma fram någonstans. Vilket jag gjorde. Och det resulterade i mycket bra (kompenserad) copy. Svinkul!

Jag tycker det känns väldigt konstigt att nalla i andras texter. Man pratar olika, betonar olika, skriver olika, har olika känslor, olika värderingar, olika antaganden, moral, viljor, drömmar, meningsuppbyggnader. Och om jag ska hitta mitt skrivande kan inte andra komma och gräva i mina texter. Egentligen. Alltså, drömliv om karriären kommer ifatt och jag kan anställa en assistent, en liten sekreterare som skriver det jag säger. Bara. Drömliv.

Upp och ner, bra och dåligt, jamen så är det!

Jag åt lunch idag med min gamla klasskompis Bjuffe. Vi var riktigt goda vänner under grundskolan, och garvade lika mycket då som för några timmar sen över en bit skolmat på nya restaurangen Mother. Han ville höra mer om Berghs. Det blev luddigt, lite av allt vi gjort med instick och JUSTE! här och var. För vi gör ju mycket. Hela hela hela tiden. Lov? Haha, aldrig. 

Och av att läsa tidigare små uppdateringar är det så tydligt om hur känslan pendlar upp och ner. Att ibland räcker det med EN bra idé för att jag ska känna mig ruggigt glad och skaka på axlarna till vilken låt som helst. Men ibland skriver man om samma mening så många gånger att allt man längtar efter är en vägg att gå in i och ett rehab att åka till. Och så är väl livet, och så har det alltid varit. Jag glömmer bort hela tiden hur och varför jag blev glad. Och hur jag håller mig glad. Men Bjuffe, han sa dem där rätta orden som bara fick mig att dum-le (dumle! va! nomnomnom) hela lunchen: Du går på en av elitskolorna i Sverige; du för något du tycker är kul; du har inte all världens erfarenhet och är duktig ändå; och massa andra goda grejer. 

På väg till skolan pratade Alex och Sigge om den gyllene åldern 27. Att inte alla dör, utan många slår också i genom då. Det är fyra år till dess. MYCKET kan hända. 



 

Vi ger det ett försök

"Hur ofta skriver du på den här sidan?" frågade han.
"Sällan/aldrig" svarade jag.

Första terminen på Berghs har gått. Det var hektiskt, det gick sjukt snabbt. Nu läser vi tre kurser, Reklam 1, Storytelling och Praktisk kommunikation. Det är mycket nu, men det är väl alltid något att börja skriva här som tänkt. Tänkt sedan augusti. Nåväl.

Fredag

"Vet du vad också, jag är ett frö, men alla andra är bönder som gör fröet till något vettigt, får alla pengar och credd och så. så glömmer man att allt startade vid fröet."

Det skrev jag till Jan i en chatt. Jag pluggar copywriting men känner inte att jag övar mitt skrivande. Med alla projekt, uppgifter och tävlingar kommer jag på idéer. Sitter allra helst med fötterna på bordet och tänker högt. Än känner jag inte att jag har visat någon riktigt bra i text, men det kommer väl. Det är lite klurigt att vara två copys och skriva text tillsammans, men det är nog en vanesak. Nästa vecka ska jag ha utvecklingssamtal. Vet inte riktgt vad jag ska säga. Jag kanske saknar mer individuella uppgifter. Jag skriver knappt något ensam längre. Men ensam kan jag ju skriva på fritiden. Här till exempel, som tanken var. 

I går var jag med i PP3 på P3. Det var hysteriskt kul. Jag vill sitta i radio. Prata är jag bra på. Snabbtänkt är jag, svarar kvickt på tal. Jaja.

Note to self

Egentligen borde jag inte skriva när jag är trött, sjuk och hungrig. Men så här känner jag nu.

att vara copywriter är ett värdelöst arbete. det är bara ett laddat ord som ger massa förhoppningar.

jag säger att jag gillar tydlighet men det enda jag är är otydlig. jag tänker en sak men kan inte skriva ner det.

jag ska sluta säga till folk att jag gillar att skriva. jag gillar att prata.

jag skulle vilja resa bort ensam till någonstans där jag inte känner någon.

Loggbok - Presentationsteknik: lektion 2

I måndags fick vi i uppgift att skriva ett tal, 3-4 minuter långt, om vad som helst med fokus på att övertyga lyssnarna. Synd var det att inte skriva ner i almanackan, för det var tydligen enkelt att glömma. 

Jag började sent igår, tisdag. Jag hade blivit övertygad av min kompis Victor att de största miljöproblemet är boskapsuppfödning. Jag såg en dokumentär på Netflix, Cowspiricy, läste en del på miljöhemsidor. Jag var övertygad, jag hade material. Men det var så mycket material att det skulle fylla 30-40 minuter. Istället för att göra en top 10 bästa argument så struntade jag i det hela och gick och la mig. På morgonen, runt klockan åtta började jag prata med mig själv i köket. Kan jag ha ett oförberett tal om oförberedda tal? 

Resultatet blev ganska mycket gojja. Jag är övertygad om att jag kan hålla oförberedda tal, men det gäller att stå på en stabil punkt och andas. Försöka hålla koll på det man pratar om. För första gången jag presenterade gick det ganska bra. Jag hade ett intro, ett kort argument, fick lyssnarna att hamna i en annan värld, komma tillbaka till röda tråden och avsluta. Snyggt! 
"Men jag är inte alls övertygad" kommenterade Lisa. 
Och det var ju sant. Man kan bli rätt lurad om personen som håller talet framstår som om hen vet vad hon pratar om. Ungefär som en typisk utekväll så har jag koll på allt. Hänger med på tåget. På tal om ingenting. 

*återgår till lektionen*

Loggbok - Presentationsteknik

Efter dålig kvantitet av uppdateringar på både dagbok och loggbok så kommer passande nog ett önskemål från vår nya lärare i Presentationsteknik att alla ska skriva en loggbok över ur var och en förberedde sin presentation.

Jag skulle presentera Jonathan utifrån vilken typ av staty han skulle avbildas som. Eller typ. Hur Jonathan skulle se ut om han var en staty. 
Vi gaggade lite på balkongen och i soffan. Det var mer fokus på vilken titel som skulle passa statyn, hur den skulle se ut och i vilket material snarare än varför statyn ser ut som den gör. Vad berättade statyn om honom. Innan kände jag väl att det här skulle inte fylla ut en hel minut, men det fick väl gå som det går. De sista tre minuterna kände nog båda samma sak: vad är det vi egentligen har kommit fram till? Vi hade väl kul som pratade med varandra, men jag vet inte om publiken fick så bra bild av det ena eller andra. 
 

Onsdag förmiddag och det var monsunregn igår morse.

I skrivande stund sitter vi på en föreläsning om svensk typografi. Tyvärr lyssnar jag inte så mycket, känns som en lektion mer anpassad för ADs.

I övrigt måste jag igen betona att jag måste må väldigt bra där jag är. Så pass bra att jag inte har stort behov av att skriva av mig genom bloggande som jag tidigare alltid gjort. Eller genom handskrivna anteckningar. Bekymmer och funderingar, riktade åt mer negativa tankar, får mig att vilja skriva mer. Bekymmer är för mig frågor, och jag skriver för att ta fram svar. Den så kallade kreativa processen. Läxorna vi fått hittills skriver jag i sista stund. Ofta för att jag klarar mig på det,men också för en annan teori. Min kompis Douglas skrev en bok som heter "En lat jävels guide till MVG i alla ämnen", där ett kapitel kan sammanfattas med "ju fler kockar desto sämre soppa", menat att ju mer man skriver på en text, desto mer osammanhängande kan den bli. Därför tänker jag hellre i fem dagar och levererar den idé jag tycker mest om sista dagen. Dock känns det som det inte är en givande taktik alla gånger. Får se vad som komma skall!

Söndag morgon och det spöregnar ute

Förra veckan på onsdagen bestämde jag mig för att lämna all prestationsångest hemma. Jag är ju en elev, som också Sigge Birkenfalk strök under. Vi är här för att lära oss. Men, igår när jag läste i genom min inlämning till vår andra copy-uppgift, så kände jag mig inte nöjd men det var lagom bra för att lämna in. Jag tänkte, bara för att jag inte vill vara bäst måste jag ändå lägga ner tid på det. Saker ska göras ordentligt, det går inte att skjuta fram till sista stund som jag brukar göra med allt annat. 

Nu ska jag skriva om du-reformen. Jag tycker det saknas ett mellanting. Att om vi fortfarande hade använt ni hade det funnits en distans kvar mellan främlingar. När man du:ar är det så nära till att fråga efter dennes persons namn. Ibland vill man inte veta, man vill förbli främlingar. Eller?

26 augusti

I måndags började vi med två av tre kurser: Intro till copywriting och design- och reklamhistoria. Vi fick en uppgift i copywritingklassen (där det för övrigt är endast vi copys som sitter, 15 pers. Känns väldigt lyxigt): att producera 2-3 texter inspirerade av denna artikel från Aftonbladet. Den ska in 23.59 ikväll. Jag har inte riktigt börjat, tänker vidare.

Igår hade vi historieklassen med Maria Peres. Hon gav mycket energi, brann för historia! Sådant smittar av sig. Jag ångrar att jag inte läste historia på universitetet innan Berghs.

24 augusti

Idag började det på riktigt. Första lektionen var med Magnus Engström, Intro till copywriting. Vi var bara halva klassen, dvs 15 personer. Jag tycker det är väldigt skönt att vara få, greppa vilka man delar klassrum med och bli lite lagom sedd och hörd. 
Eftersom jag gick introkursen till Att skriva i höstas blev det en del repetition, men inte mig emot. Lektionen gick ut på att sammanfatta eller göra klart för alla för vad copywriting är och vad det innebär. Innan pausen visades en bild upp på Michel Jordan i luften när han dunkar basketbollen. Ingen text. Till efter pausen skulle vi två och två komma på en rolig text passandes till artikeln. Jag var med Edvin, som kom på en grym slogan till skorna Air Jordans: the rest of 9,5 feet is you. Vilket anspelade på  att basketkorgar är på en höjd av 10 feet. Det vet inte många, det visste inte Magnus heller. Jag fick iallafall ett glädjerush, en rush, man märker snabbt när något är riktigt bra! Det ruset fick jag förra veckan också när jag till vår "tatuera barn-kampanj" kom på THINK, med tillhörande slogan "See the link?" och diverse torra skämt. Jag bestämde mig idag på att leva på det ruset, min nya drog. 

Till torsdag ska vi skriva 2-3 texter med inspiration från en sommarartikel.To be continued.

Vi började även med design- och reklamhistoria med Sara Kristoffersson. Verkar vara väldigt intressant, hur det har utvecklats från ren informativ övertalning till dold övertalning via humor till  mottagaren. Vi pratade om logotyper, hur mycket mer det berättar egentligen. Examinationen är att skriva 2-3 sidor fördjupat om ett ämne. Sara för övrigt hade gjort en utställning om svensk reklam. Jag frågade om den ligger mer i framkant med tanke på att svenskar är tvåspråkiga och (generellt) väldigt informerade tack vare mobil och i-land.

JAG ÄR SÅ GLAD ATT DET ÄR I GÅNG!

Olika sätt att mangla fram idéer - 18 augusti 2015

Brainstorma
- Kvantitet före kvalitet. Ingen kritik mot någon idé

Edgecraft
- Hur långt kan man ta det?

Insiktsgympa

Brief swingers
byta idéer med en anna byrå

Shapeshifter

  • ”om ett annat företag skulle starta ett konkurrerande företag, hur skulle dem göra?” 
  • Apple startar ett gym
  • ÖB - Sveriges torraste gym.
  • Lyfta sina egna varor, handla och få ett kvitto som man blippar som öppnar gymmet. Gymmet i mer spartansk form

Grupp vs process

  • hur gör man vid en konflikt i gruppen?
  • sätta upp kriterier för vart resultatet ska gå
  • nytänkande? efterfrågat? går att utveckla? tilltalar?

17 augusti 2015

Det var första dagen igår! 

Innan lunch satt alla 250 elever i aulan och lyssnade på en presentation av skolan och dess visioner. 

Efter lunch var AC1517 samlade i klassrum 51. Våra mentorer, eller ansvariga är Christopher Waldekrantz och Linda Jefferson. Vi började med att gissa vilka typer av personer de två nämnda efter. Efter det intervjuade vi varandra två om två och presenterade varandra. Då vi hade skrattat av oss lite fick vi veta den "tråkiga infon" om skolan, vill säga om blippar, sjukanmälan, närvaro, etc. 

Efter skolan hamnade jag på Carlings och kom ut med ett par svarta Nudie och lika svarta lösa Levi's. Tanken är att jag ska gå i skoluniform, alltid ha svart nertill. Så slippa jag tänka så mycket på onödiga saker, som Karl Lagerfeldt sa. Han kommenterade sitt dagliga klädval i stil med att kreativiteten ska komma ut på jobbet, inte genom dagliga klädvalet.

Tisdag veckan innan

Det jag tycker är kul och spännande med den här loggboken är hur jag kommer att lära mig att se saker annorlunda och förhoppningsvis mer noggrant. Jag började plugga journalistik 2013 på Södertörn. Hoppade av efter tre månader, så har inte mer på CV:t är 3 hp i Bildjournalistik. I vilket fall, efter bara två veckor läste jag tidningar med ett helt annat intresse. DÅ försod jag vinklar, hur författaren eller journalisten riktar artiklar och texter åt vänster eller höger.

När jag jobbade i kaffebutiken i lördags kom det in ett par med barnvagn. Mannen, pappan, var mitt i en mening:
"De stavade förmodligen fel med flit. De har ju nått hur mycket medier som helst, runt hela världen!" 
Jag frågade om de talade om SD's reklamkampanj nere i Östermalmstorgs tunnelbana. Och det gjorde dem. Han sa att han jobbade med kommunikation och skulle inte alls vara förvånad om hans påstående är sant. Det skulle jag inte heller vara.

Genomslaget värt miljoner för SD